• Hanna Bengtson

Kan vi hjälpa hjärnan att utvecklas, läka och lära?

Hjärnskador- Fysisk aktivitet och berikande miljö

Hjärnan är plastisk och hjärnans neurogenes (nybildande av hjärnceller) pågår livet ut (1). Det är ännu inte fastställt vilka interventioner som är bäst lämpade för att främja hjärnans utveckling och läkning på det mest effektiva sätt. Men att det är viktigt att erbjuda fysisk aktivitet och en berikad miljö för att främja hjärnans utveckling är fastslaget (2).

Fysiologiska effekter vid fysisk aktivitet Synaptogenesen (nybildande av kopplingar) startar från mitten av fosterperioden i magen och pågår upp till ca 20 års ålder. Vi har som allra flest synapser och kopplingar kring 2 års ålder. Därefter sållar vi och tar bort de kopplingar som inte används/inte behövs (1). Hjärnans plasticitet skapar möjlighet till läkning och skapande av nya banor (1) dock vet man inte hur mycket av hjärnans skada som kan kompenseras/läka och vilken funktion som kan komma av det. Berikande miljö och fysisk aktivitet är faktorer som påverkar läkning av hjärnan positivt (2).


I studier på barn utan hjärnskada har man kunnat dra slutsatsen att ökad fysisk aktivitet ökar deras koncentrationsförmåga, minne samt inlärningsförmåg. Deras akademiska resultat förbättras signifikant på gruppnivå av ökad fysisk aktivitet (3, 4, 5). Vid studier på råttor har man sett att råttor som lever i tomma burar, erbjuds ensidig kost och avsaknad av redskap som berikar deras miljö har en mer sparsam neurogenens än de råttor som bor i en berikad miljö med olika sorters mat, leksaker och redskap för berikad miljö (6). Barn som rör på sig mycket och har god kondition har större hippocampus vilket korrelerar med bättre minne. Rigs et al. såg i sin studie att barn som överlevt barncancer och utsatts för strålning ökade hjärnans vita substans, fick ökad hippocampusvolym samt minskad reaktionstid av aerob träning i 12 veckor 2x90 och 2x30 min pass/vecka (7).



Utifrån den kunskap vi har om fysisk aktivitet och berikad miljö och hur det påverkar både den växande hjärnan men också hjärnan i vuxen ålder (12) tycker jag att det är en självklarhet att eftersträva att alla barn ska erbjudas fysisk aktivitet och berikad miljö utifrån sina förutsättningar och detta så tidigt som möjligt. Eftersom att prematura barn eller barn med stora motoriska eller medicinska svårigheter har mycket svårt att komma upp i måttlig fysisk aktivitet och på så vis tillgodogöra sig de positiva effekter som kommer därav kan det vara av ännu större vikt att i tidig ålder berika miljlön, att aktivera kroppens sinnen, lukt, hörsel, syn, smak, känsel och proprioception. Att erbjuda många olika positioner, magliggande, sidliggane, rullande, knästående, stående. Att tidigt stimulera vestibularis genom att rulla i nedförsbacke, hissas upp i luften, bäras i bärsjal, gunga och stoppas i farten osv. Detta för att hjälpa kroppen och hjärnan till ett mer naturligt samspel.



Barn födda prematurt eller traumatiskt upplever ofta både smärta och stress utav sin situation men också olika läkemedel (8). Dessa barn kanske skulle utvecklas bättre av en intervention som syftar till både stressreducering (parasympatikusaktiverande) samt berikad miljö och fysisk aktivitet?


Jag saknar infallsvinklar i gjorda studier om hur man tänker att stress kan påverka barns förmåga till utveckling då vi vet att stress kan innebära minskad förmåga till inlärning (9).


Jag skulle gärna se fortsatta studier inom området där man även tar hänsyn till barnens förmåga till motorisk inlärning där stressreducering är ett inslag som intervention kontra fysisk aktivitet kontra berikande miljö. Påverkar dessa tre faktorer motorisk förmåga, var och en för sig? Eller har de som störst effekt tillsammans?



Dela gärna med er av era erfenheter, vad har fungerat/ inte fiungerat för er? Har ni fått råd om berikad miljö och fysisk aktivitet för att skapa gynnsamma förutsättningar till nybildande av hjärnceller och kopplingar? Har stress/stressreducering berörts inom vården vid diskussioner och åtgärder?


Referenser:

1. Semple B, Blomgren K et al. 2013. Brain development in rodents and humans: Identifying benchmarks of maturation and vulnerability to injury across species. Prog Neurobiol. JUl-Aug 2013;106-107:1-16

2. Sabel M, Sjölund A, et al. Effekts of physically active video gaming in cognition and activities of daily in childhood brain tumor survivors. Neurooncol Pract. 2017 Jun;4(2):98-110 3. Chaddock, 2010, A neuroimaging investigation of the association between aerobic fitness, hippocampal volume, and memory performance in preadolescent children. Brain Res. 2010. Oct 28;1358:172-83

4. Fritz J. Physical Activity During Growth. Effects on Bone, Muscle, Fracture Risk and Academic Performance. Lund: Lund University: Faculty of Medicine, 2017. 85 s

5. Bunketorp Käll L, Malmgren H, Olsson E, et al. Effects of a curricular physical activity intervention on children’s school performance, wellness, and brain development. J Sch Health. 2015;85(10):704-13

6. Kempermann G, Kuhn H G, et al. More hippocampal neurons in adult mice living in an enriched environment. Nature. 1997 Apr 3;386(6624):493-51

7. Riggs L, Piscione J, Laughlin S et al. Exercise training for neural recovery in a restricted sample of pediatric brain tumor survivors: a controlled clinical trial with crossover of training versus no training. Neuro oncol. 2017 Mar; 19(3): 440–450.

8. McPherson C, Miller S, El-Dib M, et al. The influence of pain, agitation, and their management on the immature brain. Pediatric research. 2020 Aug;88(2):168-175.

9. Blanchette C-A, Kurdi V, Fouquet C. Opposing effects of cortisol on learning and memory in children using spatial versus response-dependent navigation strategies. 2020 Mar;169:107172.