Motorisk utveckling Det lilla barnet föds, är spädbarn, blir en bebis och sedan ett barn. Under den här tiden i normalutvecklingen sker stor utveckling av motoriken.
Det lilla spädbarnet kan inte göra så mycket med kroppen, huvudet är tungt och tyngdlagen håller barnet liggande. Barnet rör armar och ben , vrider och lyfter på huvudet. Allt eftersom det lilla barnet blir äldre och starkare börjar barnet röra sig mer och mer och erövrar nya färdigheter. Barnet lär sig att rulla, sitta, åla, krypa, resa sig upp och till slut stå och gå. De allra flesta barn behöver inte någon särskild stöttning för att det här ska hända. Men det finns också många barn som behöver stöttning och här ligger vår passion. Att analysera och se vad är det som behöver stöttas och vilka pusselbitar systemet behöver för att erövra nya färdigheter, små som stora.
Detaljer
Detaljer, ofta handlar det om detaljer. Och för ett barn som behöver motorisk stöttning är detaljerna otroligt viktiga. Detaljerna tar tid att lära sig och de är ibland svåra att se. Men innan man lär sig detaljerna behöver man veta hur den normala motoriska utvecklingen sker och vad varje steg syftar till att ge hjärna och kropp för pusselbitar. Idag ger vi er en inblick i detta och exempel på komplexiteten i den motoriska utvecklingen.
Liggande:
Barnet ligger på rygg Barnet ligger på mage
Barnet lär sig att vända till sida
Barnet lär sig att rulla Barnet lär sig att åla
Sittande
Barnet lär sig att sitta Barnet lär sig att ta sig till sittande Barnet lär sig att ta sig från sittande Barnet lär sig att stå i 4-fota position Barnet lär sig att krypa
Knästående/stående Barnet lär sig att stå på knä mot möbel
Barnet lär sig att stå på knä fritt Barnet lär sig friarpostion Barnet lär sig att stå Barnet lär sig att sitta på huk Barnet lär sig att gå
Motoriska milstolpar
Det här är motoriska milstolpar och för många står de främst för en jakt efter att kunna gå. De motoriska milstolparna är så mycket mer än något som bara ska checkas av för att komma fram till gången. Varje motorisk milstolpe syftar till att ge oss motoriska och kognitiva lärdomar. Därför är det viktigt att ALLA barn erbjuds positioner och moment som efterliknar de motoriska milstolparna även om de åldersmässigt passerat tiden för det motoriska utvecklingssteget. Detta för att skapa förutsättningar att komma så långt som möjligt på sin egen motoriska resa utifrån sina egna förutsättningar! Nedan kommer några lärdomar från de olika positionerna presenteras.
Ryggliggande
Som exempel kan ges att ett barn som ligger på rygg får mycket stimuli till hjärnan om var baksidan av kroppen är, när de trycker huvudet mot underlaget aktiverar de samma muskler som sedan behövs i magliggande för att lyfta på huvudet. Ryggliggande position skapar förutsättningar att rotera med huvudet åt båda håll, följa leksaker med blick eller ljud.
Magliggande
Att ligga på mage är allmänt känt att det skapar ”styrka” i rygg och nacke (Det som däremot stärks under barnaåren är inte muskulaturen i kroppen utan kopplingen mellan kropp och hjärnan, vilket lägger grunden för en god kroppskännedom och kontroll).
Men det händer väldigt mycket mer än så när ett barn ligger på mage.
I magliggande position belastar barnet sina kinder och panna vilket ger impulser till hjärnan att lyfta på huvudet, rygg, nacke och skuldror arbetar och bli ”starkare” vilket är viktigt för att senare eventuellt kunna sitta, åla, krypa. I magliggande får barnet belastning på sina underarmar och händer vilket främjar hjärnans kontakt med händerna. Barnet gör ofta små tyngdöverföringar samt påbörjar träningen av öga-hand koordination. Kroppens balansorgan vestibularis stimuleras också mer i magliggande än i ryggliggande.
Ligga på sida
I sidliggande hamnar barnet i en position som tydliggör kroppens mittlinje. Att veta var kroppens mittlinje är viktigt för den motoriska utvecklingen för bla. hållning, balans och kraft. I sidliggande aktiveras även de muskler som står för nackens- och bålens sidoböjarmuskler. De sistnämnda är en viktig grundsten i en balanserad gång.
Rulla När ett barn rullar stimuleras kroppens balansorgan. Att rulla kräver stor koordination och rörlighet mellan överkropp och underkropp. Det är ett samspel genom kroppen från nacke till fot. Att rulla är en förflyttning och skapar upp kognitiva möjligheter i att utforska sin närmiljö.
Åla När barnet ålar tar den tyngd på sina armar vilket ger input till hjärnan om armarnas existens och användningsmöjligheter. Att åla är ofta det lilla barnets första aktiva position där fotvalvet börjar att belastas och användas. Det är gynnsamt för fotens styrka och förmåga att upprätthålla kroppens vikt i stående. Vid ålning sker också rörelse av vårt bäcken som skapar viktig aktivitet för mage-tarm. Här utvecklas även kontroll av utåtvridning i höft och full sträckning i höftleden.
Kommande inlägg Såhär kan vi fortsätta i alla oändlighet, nästan! Istället kommer vi under kommande veckor ge förslag på positioner och övningar och för varje position kommer vi förtydliga vilka olika syften en och samma position kan ha! Det betyder att ett barn kan träna knäsittande med armstöd för att ha en lekposition som den hanterar självständigt medan ett annat barn kan träna i samma position för att utmana nackkontroll!
Jag tror vi sagt det förut- vi har världens roligaste jobb! Eller kanske vi ska kalla det intresse!?