Vad är gynnsamt för höftleden? - Vad kan vi göra?

Så, äntligen tillbaka med fokus på höftleden. Tillbaka till insikterna om hur höftledens mående och funktion påverkas av bäckenet, ledpannans utformning, lårbenshalsens vinkel och utseende samt av det drag muskulaturen kring höftleden ger. Vi påminner oss även om vanliga strategier för att förebygga höftledsbesvär, så som postural positionering, axial kompression, läkemedel och kirurgi samt att dessa främst har syfte att påverka ledens position samt minska spänning i de muskler som får ledkulan att hamna nära ytterläge. Men hur kan man från tidig ålder bidra med att skapa varierad rörelse över leden? Hur gör man för att aktivera de muskler som ger höftleden stabilitet? Och varför är det viktigt över huvud taget?

Det djupdyker vi i den tredje och sista delen av vår inlägsserie med höften i fokus.

Funktionell motorik:

De vanligast föreslagna strategierna idag täcker alltså in förlängning av muskulatur med hög spänning, undvikande av ytterläge, ledpannans utformning och vinkel mellan lårbenshals och ledpanna. Men hur kommer vi åt det muskelarbete som bidrar till bäckenets utveckling? Hur kommer vi åt musklerna som jobbar med att sträcka i och vrida ut höften- det muskelarbete som behövs för att reglera musklerna som drar framåt-inåt? Strategierna för detta är inte lika tydligt definierade inom vården och gör att stöd kring att aktivera muskulatur och rörelse ser väldigt olika ut beroende på vem du får råd av.

För att besvara frågorna ovan lutar vi oss helt mot grundläggande motorisk utveckling. Varför? Helt enkelt för att motorisk utveckling är så mycket mer än grovhuggna milstolpar och det som lägger grunden till vår rörelsekompetens. Varje ny position barnet behärskar innebär att sinnen, leder och muskulatur får nya intryck och skickar signaler till hjärnan om hur kroppen fungerar i relation till omgivningen. Det som framförallt stärks under barnaåren är inte muskulaturen i kroppen utan kopplingen mellan kropp och hjärnan, vilket lägger grunden för en god kroppskännedom och kontroll. Det är alltså det vi erbjuder i omgivningen som avgör vilka intryck barnet får processa och hur kroppen svarar på utmaningen. Att se på vilka motoriska utmaningar den grundläggande utvecklingen ger kallar vi Funktionell Motorik och är vårt verktyg för att fritt analysera förmågor och landa i hur vi ska stötta den kroppsdel som främst bromsar framstegen. Det ger oss också möjlighet att hitta rätt uppgifter för barn med motoriska utmaningar som åldersmässigt passerat tiden för det motoriska utvecklingssteget men brottas med att komma vidare i sitt kroppsliga lärande. På samma sätt kan vi bryta ned vilka motoriska pusselbitar som krävs för att förebygga vanliga problem för barn med funktinsvariation, till exempel höftproblem.

Muskelarbete kring höftleden:

När vi pratar om ett fungerande muskelarbete kring höftleden behöver vi tänka på två saker; reglering och kraft. Dessa är som två sidor av samma mynt där regleringen styr att kunna utnyttja ledens rörlighet och kontrollera att den är stabil. Detta sker genom att musklerna närmast leden hittar in i ett fint samarbete kring när de ska spänna och slappna av. Ofta pratar vi mest om spända muskler på höftledens fram- och insida men lyfter sällan att det lika mycket handlar om en bristande påkoppling av musklerna på höftens bak- och utsida. Att utveckla kraft kring höftleden handlar istället om att kunna utföra stora rörelser och kunna lyfta eller balansera upp kroppens tyngd mot gravitationen. Här pratar vi om större rörelser, förflyttningar och ofta ett samarbete mellan muskler ovanför och nedanför höftleden.

Positioner som utmanar reglering Reglering handlar alltså mycket om att kunna utnyttja ledens fulla rörlighet med kontroll och höftleden är en led med möjlighet att ta ut rörlighet i många riktningar. Nedan följer några positioner som ger tillfälle att utmana och utveckla rörelsekontroll i lägen av vikt för en god höfthälsa.

Ryggliggande benlyft: I ryggliggande får barnet möjlighet att hitta rörelsekontroll i framåtböjning och utåtvridning av höftleden. Är utmaningen för stor i början kan en kil eller handduk under rumpan ge positionen som möjliggör utforskandet och något att sparka på gör utmaningen till en rolig lek. Riktning: framåt + utåt

Frånskjut i ryggliggande: Det lilla barnet är en mästare på att hitta saker att spjärna emot med fötterna och det är inte ovanligt att på morgonen hitta dem längst upp i spjälsängen med huvudet mot kanten. Detta är ett fantastiskt sätt att utmana höftens sträckmuskulatur och baksidan av kroppen. Det är dessutom en utmaning som passar även om det är svårt att själv ta stöd på benen. Frånskjut på rullbräda eller en yllefilt på parkett kan dessutom snabbt bli en rolig lek. Riktning: bakåt

Åla: Att åla eller att trycka ifrån mot underlaget i magliggande ger barnet möjlighet att utveckla kontroll i utåtvridning och full sträckning i höftleden. Helt enkelt den kontroll som brukar var en utmaning för personer med höftproblematik. Riktning: utåt + bakåt

Skräddarsittande/sadelsittande/Sidsittande Höftens position påverkas även av hur vi sitter. I skräddarsittande samt förflyttning till och från sittande får höftleden fina möjligheter att utmana rörelsekontroll i utåtvridning. Att sitta gränsle över en rulle, förälders lår eller en sadelstol skapar förutsättningar att hitta kontrollen över att föra benen utåt och ger som bonus att höftkulan får en fin position i leden. Riktning: utåt

Positioner som utmanar kraft När vi pratar kraft kring höftleden för personer med funktionsvariation är det främst kraften att trotsa gravitationen vi pratar om. Vi behöver även kraft nog att balansera upp för det påslag som ofta finns i muskulaturen som drar framåt och inåt. Muskeln som står för uppsträckning av bålen mot tyngdkraften samt rörelse bakåt och utåt av höftleden är framför allt sätesmuskeln och den brukar vara lurig för barn med utmanad motorik att hitta. Nedanstående positioner ger bra förutsättningar att aktivera sätet.

Krypa Att krypa är en bra utmaning för sätesmuskeln i en position som inte ställer så stora krav på balans. Däremot är det en stor utmaning även för bålens muskulatur. Att krypa uppför en trappa är en perfekt uppgift för någon där balansen för stående aktivitet saknas men ett krypande på plant underlag blir för tungt. Hinderbanor med krypande över kuddar eller andra föremål kan också ge bålen det lilla stöd som behövs för att sätet ska få en bra utmaning.

Knästående Vi har i tidigare avsnitt pratat om axial kompression, alltså att få belastning rakt genom höftleden genom ett upprätt stående. Knästående lek är ett fantastiskt alternativ till mer passiva ståstöd och ger dessutom chans för sätet att under en längre stund balansera upp och parera bålens rörelser. Är positionen för utmanande för kraft eller balans kan stöttning med armarna mot ett bord vara ett mellansteg. Det viktiga är att sträcka upp kroppen rak och inte låta rumpan sacka ned mot fötterna.

Uppresning/sätta sig Kraft handlar som sagt om stora rörelser eller förflyttning. Sätesmuskeln är inblandad i alla rörelser där vi skjuter iväg med benen och reser upp vår kropp mot ett upprätt stående. Att utmana med förflyttning till och från låga pallar är en bra utmaning för så väl som benmuskler som säte och bidrar ofta till en mer stabil gång på sikt. En extra utmaning är uppresningar från så kallat friarstående där belastningen hamnar mer på det främre benet.

Reglerande hjälpmedel:

Exopulse Mollii Suit Exopulse Mollii Suit, tidigare kallad Mollii Suit, är ett medicintekniskt hjälpmedel som har elektroniska små brickor insydda i en jacka och ett par byxor. Inställningarna programmeras av certifierad personal utifrån användarens individuella behov. Exopulse Mollii Suit bygger på principen om reciprok inhibering och skapar förutsättning för spastiska muskler att minska på spänningen samtidigt som det då kan skapas förutsättning för aktivering av svaga muskler, som till exempel sätesmuskulaturen och de muskler som för höften utåt. Exopulse Mollii Suit är icke-invasiv och icke-farmakologisk och har få biverkningar i jämförelse med de i dagsläget invasiva åtgärder som finns. Positiva effekter har observerats i kliniska studier på rörelseomfång, balans, hand- och armfunktioner samt gång. Dock är produkten inte väl studerad i vetenskapliga studier varför det vetenskapliga evidensläget är lågt. Däremot har vi själva sett stora effekter i praktiken för de barn vi träffat som använder produkten som hjälpmedel. Den används 1timme varannan dag som rekommendation.

Gränslesittande stolar Gränslesittande stolar, exempelvis Krabats produkter, är något som fortfarande inte alla regioner har. Det kan vara bra att nämna det som en åtgärd/hjälp för att efterfrågan kan ökas och att de som inte vet att det finns kan be om att få gå utanför sortiment. Den gränslesittande stolen skapar en gynnsam positionering för höftleden samt att regelbundet användande kan förhindra fortsatt minskning av rörelseomfånget att föra isär benen som ofta uppstår pga hög spänning i de muskler som för ihop benen. Det här är en del av 24- timmars positionering som du kan läsa mer om i förra veckans inlägg.

Stå och gå hjälpmedel Stå- och gå hjälpmedel syftar till belastning och axial kompression. Mer om det finns att läsa i förra veckans inlägg. Intressant forskning pågår just nu av Made for Movements produkt innowalk för att jämföra dynamiskt stående (där benen rör sig) med statiskt stående (där benen är stilla).

Theratogs Theratogs är en mjuk ortos i komprimerande stretchande material. Den finns i olika modeller och storlekar. Theratogs är designad från teorin att ökad postural kontroll (hållning) skapar ökade förutsättningar att styra armar och ben. Den ökade posturala kontrollen skapas bland annat av den kroppsmedvetenhet som ökas av det komprimerande materialet. Materialet är även stretchigt vilket gör att beroende på hur Theratogs sätts på kan man skicka olika mycket input till hjärnan för aktivering av muskler. Den modell som täcker höft och lår kan användas för att skapa ökad medvetenhet av musklerna, som för de som har problem med höfter på glid ofta har svårt att aktivera, sätesmuskulatur och de muskler som för benet utåt.

I praktiken: Men är då stimulering av Funktionell Motorik lösningen på alla problem? Och innebär det att livet ska bestå av bara träning? Självklart inte. Att se till de funktionella pusselbitarna med reglering och kraft kring höftleden är ytterligare en pusselbit som kan stötta personer med motorisk utmaning att möta nästa steg i sin utveckling och samtidigt bidra till att förebygga höftproblematik. Självklart och alltid i kombination med alla de bra strategier vi tidigare beskrivit för rörelseuttag och belastning vi idag ser som självklara. Genom att tydligare lyfta hur vi kan stötta personer med motorisk utmaning ur ett funktionellt perspektiv med aktivering vill vi öppna upp för en framtid där familjer och yrkesgrupper kring personer med funktionsvariation rustas med verktyg att strukturerat kunna förstå och stötta utveckling och hälsa i vardagen. Förhoppningsvis kan det även bidra till nytänk och innovation för att ge alla en möjlighet till motorisk stimulans genom hjälpmedel med fokus på aktivitet och funktion i varierade positioner. Ett fokus på funktionell motorik betyder för den sakens skull inte att vi tänker att anhöriga ska fastna i en roll som jourhavande fysioterapeut. Med insikten om VAD som är viktigt, HUR vi kan påverka det och i vilken RIKTNING vi behöver guida kroppen så är det ett enkelt steg till att väva in meningsfulla uppgifter med rätt syfte i vardag och lek.

I den här serien med höften i fokus har du fått ta del av våra tankegångar kring hur man ur flera perspektiv kan förebygga, stötta och åtgärda en höft på glid. Vi brinner för perspektivet med Funktionell Motorik och är så tacksam för att du följer vår resa och är en del av att låta oss lyfta denna viktiga pusselbit och vad den kan bidra med! En pusselbit som ger mervärde för så väl individ som anhöriga och som ger oss kring personen ett verktyg att kunna vara en del av utvecklingen på ett meningsfullt sätt. Genom förståelse och närvaro. I leken. I praktiken.

Tack!